Den här låten har länge legat på min lista över låtar jag tänkt skriva om. Nu gör jag det tillslut.
Du måste ta det kallt är med på skivan Ahh! Monica! Jag har lyssnat på den skivan under olika perioder och favoritlåtarna har växlat. Alla har sin charm, det är en bra och rolig skiva.
Monica hade en väldigt bra sångröst, hon kunde sjunga många olika sorters musik. Dock var jazz den genre som hon höll på med främst. Hennes röst är så kraftfull. I vissa sammanhang alltför kraftfull i min mening. I den här låten funkar det, röstens egenskaper är väldigt nödvändiga faktiskt. Texten handlar om ett förhållande som tagit slut – beskrivet på ett väldigt osentimentalt och rakt vis. Det är roligt och hoppfullt att lyssna på texten.
Hela skivan är nåt slags hopkok av olika genrer inom jazz, det finns tradjazz, någon slags soul-jazz komp och den här låten påminner mig mycket om swing-, med det svulstiska arrangemanget. Det är fint, tycker jag.
Att välja en Monica Zetterlund-låt är svårt, det finns så mycket att lyssna på som är bra, det är framförallt hennes speciella röst som gör musiken lyssningsvärd, men även alla de duktiga musiker som hon samarbetat med. Bland annat Bill Evans, som jag skrev om förra veckan.
1 kommentar:
Jag har lyssnat ganska lite på Zetterlunds musik, men åtminstone lite grann. För mig är det dock skådespelarinsatserna som jag minns bäst. I Utvandrarna och Nybyggarna visar hon att hon hör till toppen av svensk skådespelarelit och i Svenska bilder och Att angöra en brygga gör hon inte bara anmärkningsvärda insatser på duken utan också fantastisk musik. Framförallt minns jag när hon sitter som gatumusiker i Svenska bilder, bara den scenen gör att man önskar att filmen fanns utgiven så att man kunde ha den i DVD-hyllan. Hennes roll där går i övrigt mest ut på att bli jagad av Hans Alfredsson och det är i stort sätt hela handlingen... En bra story helt enkelt!
Skicka en kommentar